Liljekonvaljbladen utslagna, om ett par veckor:

Vägkanterna vita av smultronblommor.

Om några veckor

Tjärblomstren slår ut, vitsipporna har sin vackraste tid innan de böjer
nackarna och tackar för sig.

Tussilagon är ett grått minne, en frötuss, maskrosorna blommar
för fullt och i skogskanterna lyser violerna blålila.

Gullvivorna vräker ut sig och folk kommer med stora buketter.

En talgoxe hade munnen full av hårtussar, från en hund som någon
borstat efter motionsslingan … varmt och mjukt för de små.

Den skira grönskan antar sakta en mörkare ton, gräsmattorna ska
snart klippas.

Staden är pyntad med penséer i alla de färger, lådorna finns
överallt och ingen sparsamhet kan skönjas här inte.

Snart byts de mot sommarblommor

En vacker stad, en vacker tid, man ska vara tacksam.

Jag är mycket tacksam.

21 juli kommer Benny, konsert i hamnen, han ser man då och då i folkvimlet …

You won’t remember how you made it through,

How you managed to survive

You won’t even be sure, whether the storm is really over.

But one thing is certain.

When you come out of the storm,

You won’t be the same person who walked in.

That’s what this storm’s all about ♥

Haruki Murakami

I stood by your bed last night, I came to have a peep.
I could see that you were crying, You found it hard to sleep.
I whined to you softly as you brushed away a tear,
”It’s me, I haven’t left you, I’m well, I’m fine, I’m here.”

I was close to you at breakfast, I watched you pour the tea,
You were thinking of the many times, your hands reached down to me.
I was with you at the shops today, Your arms were getting sore.
I longed to take your parcels, I wish I could do more.

I was with you at my grave today, You tend it with such care.
I want to reassure you, that I’m not lying there.
I walked with you towards the house, as you fumbled for your key.
I gently put my paw on you, I smiled and said ”it’s me.”

You looked so very tired, and sank into a chair.
I tried so hard to let you know, that I was standing there.
It’s possible for me to be so near you everyday.
To say to you with certainty, ”I never went away.”

You sat there very quietly, then smiled, I think you knew,
in the stillness of that evening, I was very close to you.
The day is over… I smile and watch you yawning and say ”good-night,
God bless, I’ll see you in the morning.”

And when the time is right for you to cross the brief divide,
I’ll rush across to greet you and we’ll stand, side by side.
I have so many things to show you, there is so much for you to see.
Be patient, live your journey out … then come home to be with me.

Author unknown ♥

1. Förvänta dig att andra ska göra dig lycklig.
2. Skyll din olycka på andra.
3. Använda ”om bara” så ofta du kan när det gäller tid, pengar och vänner.
4. Jämför det du har med andra.
5. Var alltid allvarlig.
6. Försök alltid göra alla till lags.
7. Säg aldrig nej.
8. Hjälp andra, men låt ingen hjälpa dig.
9. Betrakta dina egna behov som oviktiga.
10. Om någon ger dig en komplimang, avfärda genast.
11. Om någon kritiserar dig, förstora det.
12. Behåll alla känslorna på insidan.
13. Förändras aldrig.
14. Var aldrig nöjd med något annat än absolut perfektion.
15. Tillbringa all din tid i det förflutna eller i framtiden.

Texten är hämtat ur ”Det är aldrig kört! Samlingsvolym”, av Kristina Reftel

I also love being by myself and spend time outdoors with my dogs and looking
at trees, flowers and the sky.

I am introvert too …

Vissa för att ge oss de prövningar vi ska hantera,
de läxor vi ska lära oss.

Några har ett budskap som vi behöver för den fortsatta
livsvandringen.

En del är vägvisare, de har sin uppgift att ge en vink
om vart resan ska gå, vilken väg vi ska ta.

Till sist en eller två, i alla fall ytterst få, är de
vi möter som ger oss den villkorslösa kärleken och
och vänskapen.

De är dom vi ska vara extra rädda om, de är dom viktigaste.

Så sa han ofta och jag tänker på det ibland när det ser mörkt ut.

En bild från början av 1980