Så Skönt…

vie6im23

…att man inte längre är ung – som en viss Sara Leander sjöng. På sin tid. Då man drack champagne ur skor och annat snusk.

Nu dricker man väl direkt ur flaskan…spottar bara ut snusen först.

Tänkte på en sak när jag gick runt i butikerna bland kläder, kläder och ännu mera kläder. De är gjorda för långbenta och långsmala med en alldeles otrolig midja. Inget för oss vanliga som har växt färdigt på längden och det börjar ta sig bra också på bredden…

Behåarna är som teskedar och med inlägg som pushar upp också. Innehållet liksom rinner över och böjer man sig framåt lite hastigt och ej genomtänkt så har man hela härligheten hängande utanpå, behån ligger som ett skärp inunder…för att överdriva lite kanske.

Storlekarna har krympt, har någon annan märkt det? Storlek 42 var för mig en JÄTTE-stor tant för så där 100 år sedan, ja 40 år sedan då. Aldrig skulle jag hamna där. Hellre dog man väl…

Men nu är en 42:a på mig en åtsmitande tröja där magvalkarna sticker fram inunder och alla andra valkar framgår tydligt. Lätträknade och mer än två.

Nej annat var det förr, då kom man glatt i en storlek 36 och ibland en 34:a. Mage platt och ändan som ett par äppelhalvor. Då passade man förträffligt i den så kallade ”Alla Stjärtars Byxa” – någon fler som levde på den tiden och som minns? Märket var ett rött hjärta fast uppochnervänt, ja precis som en stjärt, gud så fyndigt!

En stjärtframhävare men med värsta möjliga fotvidd, ett par lagom långa skidor fick nästan plats. Det var tider det.

Nu provar man svettig i provhytten och det fattas sådär 25 cm för att få ihop dragkedjan och då har man för säkerhets skull tagit en storlek STÖRRE än vad man brukade…

Nej då botaniserar jag hellre på second-hand (i denna stad Kupan) men annars på Myrorna och hittar riktigt bra saker från förr. Storlekar och priser likaså.

Och ingen är det som bryr sig hur man ser ut. En gång gick jag ner till city en lördag osminkad och med ett par rejält utnötta byxor. Någon som reagerade? Icke.

En annan gång med värsta makeupen och håret fixat, snygg och elegant. Någon som reagerade? Knappast.

Värst var det i julas när jag mitt i ruschen tillsammans med min ene son, som är riktigt modemedveten också, handlade på Konsum iförda ett par säkert 15 år gamla typ Graningestövlar, grönrutiga med röda snören, mycket fotriktiga och bekväma.

Sonen harklade sig och frågade försiktigt, eh ska du gå ut sådär? Jajamännsan, ingen som bryr sig. Och det var helt sant. Jag kom hem med kassarna och allt var sig likt. Möjligen att sonen gick ett par meter efter mig med blicken i backen men annars inget nytt.

Så det är himla skönt att ha passerat bäst-före-datum. Man gör precis som man vill och ingen bryr sig.

Guuuud, så SKÖNT!!!

vie4bevryan1

4 svar to “Så Skönt…”

  1. *skrattar*Nu känner jag mig plötsligt Jätteung :0
    ”Alla stjärtars byxa”?? Det måste ha varit lååååångt före min tid…;)
    Tack för en härlig beskrivning *skrattar gott*
    Ha en bra dag!!

  2. Underbart och väldigt sant inlägg, och japp jag kommer ihåg ”allastjärtars” byxorna *asg*

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: