9 månader

Det har gått 9 månader…28 nov till 28 aug, kunde faktiskt handla om en graviditet…

Men det här är tiden det tagit av sorg och saknad, vakna nätter och stilla gråt, ilska och besvikelse (på sjukvården) samt allt arbete som det innebär att bli ensam.

Huset är sålt, om tre dagar lämnar jag över nycklarna. Rummen ekar tomma och det återstår bara ett skal, innehållet finns numera i minnena, i fotoalbumen och bilder i datorn.

Steg för steg har jag malt igenom alla kartonger och lådor, luktat på kläder en sista gång innan avskedet, känslorna har svallat och tårarna har varit nära.

De goda stunderna och de svåra. Allt blandat och därigenom den sötma och bitterhet som är själva livet. Det är så det är. Enkelt sagt.

Så sakteliga börjar en ny vardag att bli till en vana. Den som är jag och ingen fler. Hundarna förståss. Men ingen att prata med om tidningens rubriker eller nyheterna på TV.

Faktum är att jag pratar med mig själv numera av rädsla för att inte använda rösten och språket tillräckligt så det kanske försvinner…

Ibland pratar jag småländska (tror jag) eller så gotländska och svarar mig själv också, det är rätt kul faktiskt: Va trour di om dehaur? Na int vau de såu brau…osv

Det gäller att hitta på nå´t så man inte blir en galning eller ett psykfall eller faller ner i ett svart hål…

Men det ska mycket till, det är prövningarna som stärker en, det man inte dör av osv…

Jag ska inte klaga alls, nej fy det finns mycket värre saker.

Hörde någon som hade synpunkter på att det såg stökigt ut (på min veranda faktiskt, tro de´ ja när alla flyttkartongerna står där huller om buller) och jag svarade var glad du för att du har ögon så du kan se det…(hon vände tvärt och gick).

Och den som gnällde på att skorna var utslitna…var tacksam du för att du har fötter och kan gå…

Så humorn och glädjen finns alltid där, konsten är att se den och att vilja!

Annonser

2 svar to “9 månader”

  1. Siv-Britt Says:

    Välkommen tillbaka med dina personliga reflektioner. Jag fylls av ett stilla vemod och samtidigt lyser ett livsmod och en framtidstro hos dig. Du vet att jag önskar dig allt gott och nu är det din tur.. Lycka och välgång!!

    • Tack snälla Du, vi måste träffas snart nu innan det bär av, jag ska försöka hålla ut till slutet av sept…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: