Ett år har snart passerat
För ett år sedan var denna måndag den sista måndagen i Tommies liv. Vem kunde ana det?
Han var så trött och kunde inte förstå att inte ens skidtävlingar på TV kunde hålla honom vaken.
Jag pratade redan då om att vi skulle åka ner till sjukhuset och vara med honom men så ringde han på eftermiddagen och lät som vanligt igen. Han längtade hem och vi förberedde allt vi kunde för att han skulle komma hem och vi skulle ha en tid med adventsstämning och kunna vara tillsammans hela familjen.
Så kom onsdagen och han välkomnades till ett hus med tända ljus och med marchaller utanför. Det blåste snålkallt och han frös, blev otålig över att inte komma in fort nog.
Det blev 3 dygn med familjen, med tårar och med hans kamp mot smärtan och sorgen över sin situation.
Vi hann säga farväl, vi hann göra det sista som han önskade sig i livet.
Vi saknar Dig så erhört mycket och nu när vi åter står inför advent så tänker vi tillbaka, tänder ljus och hedrar ditt minne.
Tommie i våra hjärtan…for ever.
22 november 2010 den 13:50
Tänk att ett år redan gått….livet går vidare helt utan tanke på att ett liv saknas.
Obamhärtigt eller helt tvärtom?
En själ saknas…eller en själ finns fanns i annan skepnad?
Du är tuff Monika.
Så mycket du uträttat ensam,allt med högsta betyg:)
Jag är glad och stolt över att vara din vän ska du veta*kramar om och sänder en tröst och styrke tanke*
22 november 2010 den 17:21
Man klarar det man måste och med hjälp av vänner har det gått bra, tack för att du vill vara min vän
22 november 2010 den 14:18
Jag tänkte på Tommie idag. Hörde en jättefin låt på radion.
Tears in heaven med Eric Clapton. Tror att den spelades på
begravningen.
Kämpa på Monika. Jag finns alltid för dig.
/Syrran
22 november 2010 den 17:17
Ja den spelades solo av Daniel på begravningen. Jag har fått så oerhört mycket stöd och hjälp av Dig, hur skulle jag klarat allt annars?
23 november 2010 den 21:35
ja somliga sätter outplånliga spår bara genom att vara sig själva.. Stor Kram till dig och familjen
26 november 2010 den 11:47
Tack, kram
26 november 2010 den 11:12
Jag tänkte så mycket på dig i förrgår när jag bakde lussebullar. Minns förra årets 1 advent. Jag tänder också ett ljus och tänker på dig. Kram
26 november 2010 den 11:46
Tack för det, kram