Arkiv för 05 mars 2012

Del 15 av en historia som inte är så förutsägbar…

Posted in Aldrig ge upp, Berättelser ur verklighet och fantasi on 05 mars 2012 by icole8

Conny kom från duschen med handduken runt höfterna och blött hår:

”Jo dom ringde just från kontoret, det är stora saker på gång så jag åker in ett par dar…ni klarar er bra utan mig va´?” Svaret väntade han inte på utan drack ett stort glas juice och kollade vädret utanför panoramafönstret ner mot vattnet.

”Vi klarar oss säkert, men jag åker med dig, länge sedan vi var på tu man hand” svarade Alice och klappade Conny på rumpan.

Conny stannade upp ”öh, va´…det kan vi väl ta en annan gång? Det här blir säkert långdraget så vi får ingen tid tillsammans”.

”Jag åker med”. Alice var ovanligt bestämd och Conny suckade tungt. Hur f-n ska man lösa det här nu då…biljetter till Ålandskryssningen fanns troligen i lägenheten och den som skulle med på resan var inte Alice i alla fall.

”Du, lovar att vi åker en sväng senare, men just den här gången är ingen bra idé…”

Alice tog bilnycklarna och väskan. ”Jag väntar i bilen.”

Conny hade aldrig varit med om liknande. Alice var ju som en inventarie, hon bara fanns där och fann sig i allt. Det här blev pinsamt. Eftersom Alice skulle köra tog Conny en rejäl whiskey och lät henne vänta. Det fanns anledning att fundera…

De körde under  tystnad, Conny med solglasögonen på som vanligt, Alice i sin beiga utstyrsel, sitt beiga hår, sin beiga väska…Herregud hur hamnade man bredvid denna kvinna, tänkte han. Guds straff måhända och så ökade han volymen på bilstereon.

Alice stängde ljudet och började:

”Jag har funderat på en sak. Vi kanske borde skiljas. Barnen är stora nu, jag känner mig överflödig och du har ju ditt.”

Conny trodde inte han hört rätt. Han skrattade rått som vanligt, flinade med ena mungipan: ”Du skulle inte klara dig en dag utan mig. Inbilla dig ingenting (kossa)…”

”Det är inte ditt bekymmer. Frågan är hur du själv klarar dig…(snuskhummer)..”

Samtalet ebbade ut. Conny tuggade tuggummi, Alice njöt av situationen. Nu skulle han få se vem som klarar sig bäst. Minsann.

Alice stora idol var skådisen Kim A. Både som aktris men även utseendemässigt. Faktiskt tyckte hon sig se likheter i sitt eget ansikte … och Kim´s härligt röda hårfärg tilltalade henne skarpt. Ja så fick det bli.

När dom närmade sig storstan meddelade Alice hur dagen skulle te sig.

”Jag går en sväng på stan medan du är på kontoret. Ringer dig när vi ska äta lunch…”

Conny hade inget att tillägga. Hans rädsla för att bli avslöjad fick honom att svettas. Så upp i lägenheten och kolla posten, det var hans första ärende. + en kall öl.

”Ok” svarade han sin hustru och slängde igen bildörren. ”Eller jag kan ringa dig…”

Alice tittade med ovanligt skarpa ögon: ”Sa jag inte att jag skulle ringa dig? Tror du börjar bli lite gaggig faktiskt”.

Conny hade aldrig hört sin tämjda hustru prata på det viset. Han hade inget svar att komma med.

Alice gick till sin frisör, en gammal bekant som visste det mesta om Alice och var med på noterna om en förvandling. I väskan hade Alice en bild på hur hon ville se ut om ett par timmar när hon skulle chocka sin självgode Conny.

”Nu jävlar”. Det var för övrigt mycket sällan hon svor.

I butikerna kring hemmakvarteret strosade hon en stund och kom ut i nya kläder. Det var länge sedan hon shoppat och med den härliga hårfärgen kände hon sig djärvare än vanligt.

Den Alice som trippade fram över Östermalmtorg för att möta sin man Conny var den nya kvinnan som skulle slå en volt för ett nytt liv…för sig själv och för flera andra.

och i påsarna hon bar på

 

 

Annonser