Arkiv för 24 april 2012

Framtidsbyn (forts del 29)

Posted in Aldrig ge upp, Berättelser ur verklighet och fantasi on 24 april 2012 by icole8

Hösten kom och Kurt lämnade samhället för sitt paradis uppe på höjden. Det lyste i några av rummen där han möblerade upp med det lilla han hade med sig från den anspråkslösa lägenheten. Som tur var fanns en hel del kvar i huset som följde med i fastighetsköpet.

Jag hade en del av ordna med så min flytt kom inte lika snabbt. Eftersom jag funderade på att starta min verksamhet i byn behövde jag mer tid att få allt att klaffa. Kanske skulle jag hyra ett litet rum i prästgården…eller inte…

Men min längtan var stark till det lilla paradiset jag snart skulle få bo i så varje ledig dag åkte jag dit, mätte upp för gardiner och möbler, städade ordentligt i skrymslen och vrår, putsade fönstren och donade.

Detta var en fantastisk höst för många och Kurt levde verkligen upp. Jag njöt av att se livsglädjen hos honom igen och det smittade av sig på mig såklart. Vi hade mycket gemensamt och det kändes skönt att vi var två inför den mörka årstiden. Att bo solo såhär lite avsides var nog inte så trivsamt.

Stigen mellan husen var inte många meter lång och redan ordentligt upptrampad. En utelampa blev snart flera så ingenting kunde gömma sig i mörket…jag insåg att vi skulle gå emellan rätt ofta…”ja nu är maten klar, vill du ha kaffe? en kvällsmacka vad säger du?” Mysfaktor tämligen hög…

Vi plockade lingon och frös in, en del svamp fanns fortfarande så det blev några korgar att rensa. Kurt skulle jaga älg med byalaget och visst kunde jag tänka mig laga älgstek…sämre mat fanns ju faktiskt. En del vinbär hängde kvar så lite gelé i vackra burkar stod snart uppradade i Kurtans sval.

Ja det verkar nästan för bra det här för att vara sant…

Alice hade fullspäckat kursschema hela hösten, prästgården fick ibland så många gäster att rummen inte räckte till. Berit gjorde iordning några rum och   snart såg hennes hem ut som ett ”Bed & Breakfast”.  Frukosten serverades på prästgården men ibland fanns te och smörgåsar i Berits kök också. Särskilt kvällstid, Berit trivdes med liv i huset igen.

Hennes affärsidé  utvecklades sakta men säkert, mest efterfrågan visade sig vara via nätet. Kursdeltagarna hos Alice fick naturligtvis lite bonus och Berit hade mannekänguppvisningar emellanåt. Av utrymmesskäl hamnade den ofta hemma hos henne själv i den stora herrgården, praktiskt att glida utför trappan, göra sina svängar över golvet och upp igen.

En buffé i köket, provsmakning av viner, smårätter, höstens äppelpaj…

Framför Albin och Holger tronade en hög med stenar, murbruk och diverse funderingar. Bakugnen tog sin tid men innan julmarknaden skulle den vara och besiktad, godkänd och provad.

Som vanligt samlade byn ihop de redskap som skulle användas vid bakningen, tråg, fjöl, spjälk, nagg…allt hade sitt speciella namn. Recept fanns delvis uppskrivna men mest i minnet. Såklart skulle de skrivas ner och bli ett kompendium…”kursen i brödbakning på gammalt vis”.

Tio olika brödsorter skulle en kurs innehålla, varav ett var ”blodbröd”. Det kunde bytas ut mot pizza…bakat tillsammans med en äkta pizzabagare.

Annonser