Vidgar vyerna

http://www.noratradgard.se/om.htm

Besökt en liten privat handelsträdgård idag, den har inget
inslag av Plantagen eller andra kedjor, nej den är gjord av
ett par med stort trädgårdsintresse.

Det första som hände var att ägaren själv kom klivande
i gröna gummistövlar med spade i handen frågandes om
han kunde hjälpa till.

Service kallas det. Han visade runt och gav förslag
på lämpliga spaljéer, insynskydd, klätterväxter mm.
Inne i växthuset fanns kvalitétsväxter, kanske inte
de allra billigaste men …

Jag fick förslag på vinddruvor som klätterväxt, läs
igen … vindruvor. Har jag kommit till Paradiset så
har jag … så olika klematis och lite annat.

Saken är den att när jag bestämde mig för denna
hutlöst dyra lägenhet med tillhörande uteplats
i markplan trodde jag på en naiv norrlännings sätt
att en gräsmatta som bara ligger där och har tråkigt
kunde piffas upp med en del växter och kanske ett
äppelträd men där bet jag, ja just det, i gräset.

Vid förfrågan om denna, som jag tycker välgärning.
kom svaret rappt, ”nej det går inte, att utöka sin
uteplats går inte”. Som om jag nöjde mig med svaret,
nej. ”Varför inte det då?”

”Det blir besvär vid gräsklippningen…”

Ja, jag kanske är dummare än jag visste, men man
behöver ju inte klippa gräset om det är odlat där
eller? Inom en sk planteringslåda med rak kant, kan
väl liknas vid husväggens raka kant, blir det besvär?

Äh, större motgångar har jag haft så jag kommer
troligen iförd en vidbrättad hatt, speciella
trädgårdskläder med inlägg av blommigt tyg på
låren och baken, handskar nerstuckna i bakfickan

byxor

med spaden i högsta hugg ge mig an och
när det är grävt, ja då är det grävt.

Så gör man på norrländskt vis. Och hoppas att
den enfaldige gräsklipparmannen ska sucka
uppgivet och inse hur fantastiskt bra det är!
Om fler gör samma sak, fast ordentligt och sköter
det sedan, behöver han inte klippa så mycket och
gå med den eländiga trimmern som jag hatar ljudet
av.

Visst kan norrlandsmyggen vina men trimmern tar
hem priset, att vara mest irriterande…

Så har jag grannen, den till vänster. En dam
som har väldigt mycket intresse i hur andra gör
och inte gör, nyfikenheten bara skvätter när hon
går förbi, huvudet vrids i sådana vinklar som jag
inte trodde var möjliga, sjukgymnast som jag är.

Jag har tagit mig friheten att mata gräsänder som
kommer på rad vandrande med sina lätt inåtvridna
plattfötter, ån ligger ju bara nedanför, och de ser
väldigt hungriga och frusna ut.

Så en äkta djurvän plockar raskt fram bröd, en
bytta kokta makaroner och lite havregryn att
sprida lite lämpligt utanför min uteplats, noga
att inte sprida det till grannens gräsmatta.

Jag hör snart ett schas och handklappande och ser
hur den visserligen demente maken men ändå börja
göra snöbollar av det lilla som finns kvar och
kasta på dom. Damen i hushållet klappar händer
och viftar med en dammvippa, schas, schas …

Jag går in och blir uppgiven, då jag även sett
henne skakande på huvudet som ”herregud titta hur
det ser ut” varit framför mitt staket och samlat
ihop hela 2 st torra kvistar som jag tänkt kratta
ihop med de torra löven, när jag köpt en lövkratta
(som jag i skrivande stund även har gjort, på järnaffären
för 29 kr… dom känner förresten igen mig, inte på
utseendet utan för min Kalix-dialekt, hahaha).

Så när jag då på eftermiddagen var nära att backa
på min högergranne som just passerade med en bil
så liten så den inte syns över mina nackstöd fick
jag för mig att flytta härifrån, redan efter 4 veckor.

MEN så lätt är det icke, man ger inte upp för två
pruppförnäma Trosadamer som troligen är både
förmögna och tror att dom äger, nä. Man tar nya
tag.

Nu står lövkrattan uppställd väl synlig, en JÄTTE-
stor fågelautomat upphängd så frön och skal hamnar
på gräset UTANFÖR mitt staket, dock långt från
grannars gräns. Det är nämligen så att änder är
intelligenta djur, de kommer regelbundet och äter
det som ramlat ner.

Vad dom är rädda för vet jag inte, grannarna. Om
det är bajs så ska dom nog fundera på att flytta
upp en våning. Ca 5 m utanför finns gångvägen där
troligen alla Trosa-bor rastar sina hundar och det
kan intygas … alla plockar inte upp skiten.

Nå, jag har kommit från ämnet, vidgade vyer och
blommor o blader.

Tror jag gör ett nytt inlägg om det och går ut
med en påse havregryn, en jättestor :D.

Annonser

4 svar to “Vidgar vyerna”

  1. Så bra skrivet så man kan se det framför sig!!

  2. Tack Monika för ”en rolig halvtimme”. Jag undrar om Din fantastiska humor har förankringar i UK? Kratta på! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: