Året är 1955 – Mormor tar 11-bussen till stan

Januari och februari höll vintergreppet men så en marsdag hördes talgoxens vårsång. Snön hade börjat sjunka ihop och tallkronorna susade lättare i vinden befriade från sin tyngd.

Det anades lite vår i luften och det kändes även lättare i bröstet. Hon tog några djupa andetag på farstubron och kisade mot solen. Med avsaknad av det mesta, som bara fanns att inhandla i staden, bestämde hon sig. Dags att skjuta spjället och låta glöden i spisen göra sitt. Det blir inte så utkylt mellan två bussar, 11.10 till stan och 14.00 tillbaka.

Mormor tog fram sin svarta handväska, sina finare vinterskor med skinnkant, en kappa som inte var direkt ny men knappast sliten. Hon snurrade upp håret i en liten knut i nacken och satte på sin vinterhatt.

turkos

En scarf runt halsen och den brosch med en turkos sten hon bara använde vid vissa tillfällen. Sådana gånger hon ville känna sig lite fin. Liten droppe 4711 bakom var öra och hon stod resklar.

47112

Hon låste ytterdörren och hängde nyckeln på spiken. Den syntes för den som ville leta men det fanns inga sådana personer i byn. Man kunde lika gärna lämna öppet egentligen. Så gick hon med raska steg och njöt av den soliga vinterdagen i mitten av mars. Handväskan på handleden och den blå shoppingväskan i andra handen.

Så vänta en stund vid busshållplatsen och där stod också en av gubbarna i byn. Inte för att han skulle åka buss utan bara av nyfikenhet. Han brukade passa på att byta några ord med de som nu ändå bara ”väntade”. Inte störa någon i vardagsarbetet direkt. Några minuter bara innan den gula bussen dök upp i kurvan strax bortom vägen till Stationen. Hon satte upp armen väl synligt för att chauffören skulle se henne och stanna.

Ur portmonnän plockade hon fram jämna slantar för resan, tur och retur. Fick den lilla fyrkantiga biljetten i handen, stoppade den i väskans innerfack och satte sig näst längst fram. Närmast fönstret så att hon kunde betrakta allt bussen susade förbi och vad som rörde sig i byarna såhär mitt på dagen, en vanlig torsdag. Någon var ute på skidor, tre kvinnor stod och samtalade, en åkte spark med sparklåda och en häst med timmersläp kämpade längs skogskanten. Kråkor och skator samlades runt något, troligen resterna av ett dött djur.

Tjugo minuter senare bromsade bussen in och stannade en bit från Järnvägsstationen. Där var liv och rörelse. Tåget hade precis kommit in och avstigande blandades på perrongen med de som skulle åka. Avstigning, sa busschauffören och öppnade dörren. Mormor tog de två stegen ner och tackade för sig. Troligen skulle de ses igen på hemresan, det fanns inte så många chaufförer att välja bland.

sollefteå station ca 50 tal

Mormor tittade sig omkring och valde så trappan ner mot torget. Där fanns Hembageriet och Storgatan.  Att köpa med sig nybakat bröd och särskilt gifflar fyllda med hallonsylt var en längtan hon känt länge. Med påsarna i shoppingväskan traskade hon nöjd vidare in i Sybehörsbutiken för några garner och så vidare till Apoteket. Det började tryta i Albylasken och flaskan med ”väderdelande”. Vad den innehöll är väl en gåta men med några droppar på en sockerbit försvann alla magplågor och kanske annat med.

Efter en stunds flanerande  bestämde mormor att det var dags för Mejeributiken. Den fanns på Järnvägsgatan ovanför och en bit att promenera. Hon njöt av dagen och det vackra vädret, gjorde sig ingen brådska. I butiken fanns allehanda ostar som inte Lanthandlaren kunde erbjuda. Hon längtade mest efter kryddost och svecia, hushållsosten fanns i Lanthandeln så den fick anstå. Några lakritspipor i en liten påse var självklart, en speciell flicka älskade just lakrits …

De pratades en stund om väder och allt annat som kunde intressera en stadsbo att höra från den som bor på landet. Har det varit svårt med kylan … nejdå vi har rejält med ved … och korna mjölkar … jadå det är som det ska … vinterväg över älven … ja det är nära nu till kyrkan då man kan ta sparken över … isen håller väl ett bra tag till … jodå men den kontrolleras varje dag av Johan så,  ja tack för mig då …

Klockan började gå mot 13 och hon sa adjö för denna gången. I sakta mak strosade hon vidare och tittade i skyltfönstren längs Storgatan på väg mot Järnvägstationen. Då hon kom i god tid satte hon sig i väntsalen och betraktade de resande. Länge sedan hon varit ute bland folk nu. Här fanns både finfolk och andra, hon tittade i smyg på den paranta damen som satt lite för sig själv. Hon var nog en av de som skulle med tåget söderut resonerade mormor. Mot Stockholm minsann. Snart kom en proper herre i överrock och hatt och med ljusig vaxad mustasch. De krokade arm och försvann ut på perrongen.

ånglok

Själv var hon så nöjd och längtade redan hem till köket. Smaka på gifflarna till nykokat kaffe, ta av sig skorna och sätta sig framför spisen. Ingen kunde väl ha det bättre … staden lockade inte mer än en tur dit ibland. På hemresen åkte även en av de bekanta i byn. Det skulle bakas tunnbröd om några veckor så då var hon välkommen. Och hon tackade och skulle fundera på saken.

Snart gick hon vägen ner till torpet igen och kände sig så tacksam. Det var en dag imorgon också för det som inte gjorts idag. Men nu vankades kaffe och en giffel med hallonsylt, senare en tur till korna. En vedkorg att fylla och nytt vatten från brunnen. Dagstidningen oläst och kanske en eftermiddagslur på soffan. Det tar på att åka till stan och att vila lite kan man kosta på sig. Katten var nöjd med sällskap och la sig spinnande intill.

Och till kvällsgröten ett par skivor kryddost på en tunnbrödssmörgås. Det kunde inte vara bättre. Väggklockan tickade på och slog sina slag. Dong dong dong … dagar kom och gick.

väggklocka.jpg

Vissa hade sina guldkanter. Och i april skulle det bakas i bagarstugan hos grannfrun. Tunnbröd och halvtjocka mjukkakor. En stunds gemenskap och en fylld låda i matboden.

Det gick mot vår och sommar. Och den tiden som var allra bäst. När ytterdörren kunde hakas upp och katterna inte fick klämda svansar. Svanslösa katter kallades vinterkatter,  ytterdörren åkte igen allt för snabbt … man såg en och annan på byn. Åtminstone en …

svanslös

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: