Archive for the And All Is Well Category

The letter to God

Posted in And All Is Well on 28 februari 2014 by icole8

Our 14-year-old dog Abbey died last month. The day after she passed away my 4-year-old daughter Meredith was crying and talking about how much she missed Abbey. She asked if we could write a letter to God so that when Abbey got to heaven, God would recognize her. I told her that I thought we could so, and she dictated these words:

Dear God,

Will you please take care of my dog? She died yesterday and is with you in heaven. I miss her very much. I am happy that you let me have her as my dog even though she got sick.

I hope you will play with her. She likes to swim and play with balls. I am sending a picture of her so when you see her you will know that she is my dog. I really miss her.

Love, Meredith

We put the letter in an envelope with a picture of Abbey and Meredith and addressed it to God/Heaven. We put our return address on it. Then Meredith pasted several stamps on the front of the envelope because she said it would take lots of stamps to get the letter all the way to heaven. That afternoon she dropped it into the letter box at the post office. A few days later, she asked if God had gotten the letter yet. I told her that I thought He had.

Yesterday, there was a package wrapped in gold paper on our front porch addressed, ‘To Meredith’ in an unfamiliar hand. Meredith opened it. Inside was a book by Mr. Rogers called, ‘When a Pet Dies.’ Taped to the inside front cover was the letter we had written to God in its opened envelope. On the opposite page was the picture of Abbey & Meredith and this note:

Dear Meredith,

Abbey arrived safely in heaven. Having the picture was a big help and I recognized her right away.

Abbey isn’t sick anymore. Her spirit is here with me just like it stays in your heart. Abbey loved being your dog. Since we don’t need our bodies in heaven, I don’t have any pockets to keep your picture in so I am sending it back to you in this little book for you to keep and have something to remember Abbey by.

Thank you for the beautiful letter and thank your mother for helping you write it and sending it to me. What a wonderful mother you have. I picked her especially for you. I send my blessings every day and remember that I love you very much. By the way, I’m easy to find. I am wherever there is love.

Love, God

Annonser

Kamrater på promenad

Posted in And All Is Well on 10 februari 2014 by icole8

kamrater

Undrar om dom snackar med varandra? Och i så fall, om vad?

Det svindlar

Posted in And All Is Well, Andlighet on 07 februari 2014 by icole8

svindlar

Det känns overkligt men visst, jag närmar mig. Alla
gör vi det varje sekund …

”Det är något bortom bergen” … nja, nog är det något
som skymtar men kanske inte bortom bergen. Det är det
faktum att tiden tar slut, min tid här, min stund på Jorden.
Och Er stund …

That´s All Folks!

Detta att tiden rinner iväg, och vad kommer sedan? Ska jag
sugas genom ett svart hål till en parallell Galax? Eller är
det bara svart och inget mer? Ner i den djupa graven?

Men det som ger mest svindel är ändå att jag en dag ska lämna
denna Jorden, den fina Moder Jord och kanske aldrig mer
återvända. Inte som just Jag i alla fall, den människan
är och förblir borta.

Vad har jag gjort under min tid här? Vad har jag sett
och inte sett, upplevt, vad skulle jag gjort annorlunda?

Hinner jag se Saharaöknen? Polarisen? Afrikas djungel?
Indianerna i Amazonas, får jag möta dom? Vandra upp
på Perus höga bergstoppar? Dyka i de djupa haven?
Simma med delfiner?

Troligen blir det mesta endast en dröm men varför
har jag inte tagit tillvara mer när jag för en gångs
skull är här på denna vackra planet?

En gång under miljarder år är just jag född och går
här. Svindlande tanke.

Färden genom den kalla Rymden till ett annat Universum
svindlar troligen också. Att se allt försvinna i
en rasande fart bakom och inte veta vart jag är på väg.

Tro om jag hinner titta bakåt och vinka till den lilla
gröna pärlan som snurrar där långt borta?

jorden

I fredagskväll gick jag i dimman och mörkret
för att möta en av mina nära. På håll såg jag
människor sträva i motvinden men det gick inte
att urskilja vem som var vem. Skuggor i dimman …

Men så utkristalliseras den bekanta gångstilen
och ju närmare jag kommer desto säkrare blir jag.

Vi kommer varann till mötes, nära och kära.

Så måste det vara när det är dags. Någon kommer
och möter, en nära och kär, bekanta ansikten.

Och sedan må det svindla och susa och
dra kallt om benen när det bär iväg.

Spännande blir det. Och säkert svindlar
det till.

Eller kanske blir det som en resa över havet?

Lyssna på tystnaden

Posted in And All Is Well on 04 februari 2014 by icole8

träd andas

Posted in And All Is Well on 31 januari 2014 by icole8

you

i am

dont

Posted in And All Is Well on 24 januari 2014 by icole8

ängel vid strandkanten

Walking by the see is an Angelic feeling …

Posted in And All Is Well on 22 januari 2014 by icole8

hicks