Archive for the Blommor Category

Höstanemonen

Posted in Blommor on 23 juli 2013 by icole8

höstanemon

En vacker blomma som går till zon 4, tillhör släktet ranunkler.

Annonser

Nu är det klippt …

Posted in Blommor, Djur on 26 maj 2013 by icole8

Så var det igång igen, hysterin om att klippa gräset.

Inte en dag för tidigt tydligen för de mest pedantiska, eller sjukligt
pedantiska enligt min mening.

Allt ska jämnas med marken. Fjolårsfröets kamp att växa upp och bli en
praktfull blomma går om intet, den halshuggs jäms fotknölarna, om och
om igen.

Inte en enda liten blåklocka får darra där i sin praktfullhet innan
gräsklipparkniven skär halsen av den …

Annat var det förr, då fanns inte detta maniska vansinne. Då plockade
jag inte bara sju sorters blommor utan många fler. Visserligen fanns
kabelekan och gullpudran nere i surhålet där rostvattnet kom i dagen
så den skulle ändå klara dagens bilor men ändå.

Blåklockan, Per i Backen, Smörblomman, Prästkragen, Sandtraven,
Kattfoten, Ängsklockan, Styvmorsviolen, Den lite lägre smörblomman
vars namn jag inte vet, Sursötan, Förgätmigejen, Prinsens Blåa Öga,
Rödklövern liksom vit, Harsyran, Violen, Midsommarblomstret,
Renfanan, Hundkexet och många fler.

Skulle de idag händelsevis stå i gräsmatteliknande miljö så
bort, bort, bort med dom!

Men så finns heller inte kattfoten mer. Som ett exempel. Får den
inte gå i blom och släppa frön så kommer det inga nya.
Enkel matematik.

sommarblom

En och annan gör tvärtom, tack gode för det. Här i Trosa, alldeles
intill finns ett pampigt hus, med en enorm bil som kostar bara man
tänker på den samt den största och längsta husbil jag har skådat
står också parkerad där.
Brist på pengar=icke. De skulle ha råd med en eller två
anställda trädgårdsmästare.

MEN de låter gräset växa fritt. Olika långt beroende på
växtförhållanden och tillgång på sol, blommar gör det från
tidiga vår, som nu är den ljusblå av förgätmigej och gul av
gullvivan förutom det ljusgröna gräset.
Snart kommer fler blomsorter.

Fram till ingången går man på stenplattor så ingen sko
behöver bli våt om det nyss regnat.

En befrielse att se i den för övrigt klippgalna världen.

Klippandet kan också bara en omskrivning hur folk mår:

Hur är det med Allan? Jo verkar bra han har klippt i
alla fall …

Vet du om dom nere vid Molins kommit för i år? Tror inte,
inte klippt, kanske insjuknat.

Hur är det med Monika? Det vet man aldrig, hon har inte
klippt men det behöver inte betyda att hon är dålig
eller brutit benet.

Det kan vara så att hon gått ut i strejk bara.
Eller så har hon startat en fröodling.
Eller så väntar hon på fåren hon ska ha som
gräsklippare i sommar.

Så får hon klippa fåren istället.

Omväxlande om inte annat.

får

Halsar såsom tranornas, sträckas skall …

Posted in Aldrig ge upp, Blommor, Världens ände on 14 april 2013 by icole8

grönt

Som jag skrev igår så finns det väldigt fyrkantiga personer och som
alla vet är det svårt att stoppa dom i ett runt hål.

Vad jag ska göra är att försöka slipa till dom lite varsamt, runda
kanterna och öppna upp sinnet för möjligheter och för alternativa
metoder.

Jag är en kreativ person och kreativitet har som bekant en förmåga
att smitta av sig. Idag har jag gjort ett alldeles fantastiskt
arrangemang av en nyinköpt tämligen stor ”fågelbur” av modernt
snitt att användas för allt annat än burfåglar.

I denna har jag på ett lager av mossa och en del annat skogsmaterial
lyckats pula in (pula betyder här: med alla medel få in en alldeles
för stor krukväxt i ett för litet hål) samt runt denna kruka, en
lysande orange ranunkel, kanta med mindre krukor av småpenséer i
utseendet som styvmorsvioler. Ångermanland, länge leve!

Denna bur hänger på en fastskruvad svart smidesanordning så ALLA
kan se den … grannarna, vars halsar sträckas som på de över oss
inflygande tranorna, hundägarna, vars snubblande steg förbi
avslöjar att ögonen fastnad på annat än gångvägen, förbicyklande
som förhoppningsvis inte faller omkull mfl.

Ska bli roligt nu att se vem fler som hänger och ställer ut
blommor, tävlingsmänniskorna lär vara nr 1. Rapport kommer.
Men framförallt så trivs jag. Kreativitet är livet, om inte
händerna har något för sig, jaa vad blir det då. Trist med
börjat på dö. Dötrist.

För att fortsätta med att visa att jag minsann inte tänker
sätta mig på en stol och tjura så ska jag visa att det går.
Som bara den går det om man vill och vill vill man ju.

Här en idé om att inrama det så inneihelskottatråkiga
staket som har ett hål där det mycket väl kunnat sitta
en vacker grind men icke gör, i detta hål eller snarare
bredvid och över, ska jag försöka greja till det som syns
på bilden här.

rosportal

Eftersom vi i Trosa (har inte förlikat mig med att jag bor här…
förlikat, förresten vilken hemskt ord, som om man var ett
begynnande lik…) bor i zon 2, alltså det är nästan som en dröm.
Här kan man få rosor att växa upp som på bilden! Herreje, varför
har inte alla med uteplats som jag provat detta?

Som sagt. Att allt ska vara brunmålat enligt hyresvärden bör väl
nu vara överbevisat enligt bild nr 1. Kan man bli illa till mods
av att se den färgen inrama en uteplats? Knappast.

Och hur vore det med lite gränsöverskridande odlingar i den här
fyrkantiga tillvaron? Inte alls fel enligt mina beräkningar.

Nu får vi ju komma ihåg att vi födda i u-landet norrland har
en annan hjärnkapacitet och mer kreativitet för vi har lärt oss
tålamodets ädla konst. Vi har tålamod att uthärda vinter och
kyla, snö och dåligt plogade vägar. Tålamod att åka 10 mil
för att tanka och sedan åka hem igen.

Vi har tålmodigt planterat otaliga växter som ska tåla vårt
klimat för att året därpå dra upp en torrpinne. Skam den
som ger sig, gräv ner igen och igen. Tålamod, det kommer
att lyckas. En dag.

Så nu har jag tagit på mig tålamodsmössan och ska söka mig
fram till återförsäljare av virke, en liten såg och färg.
Skruvdragare har jag redan.

Trevlig söndag på Er!

Vidgar vyerna

Posted in Blommor, Världens ände on 13 april 2013 by icole8

http://www.noratradgard.se/om.htm

Besökt en liten privat handelsträdgård idag, den har inget
inslag av Plantagen eller andra kedjor, nej den är gjord av
ett par med stort trädgårdsintresse.

Det första som hände var att ägaren själv kom klivande
i gröna gummistövlar med spade i handen frågandes om
han kunde hjälpa till.

Service kallas det. Han visade runt och gav förslag
på lämpliga spaljéer, insynskydd, klätterväxter mm.
Inne i växthuset fanns kvalitétsväxter, kanske inte
de allra billigaste men …

Jag fick förslag på vinddruvor som klätterväxt, läs
igen … vindruvor. Har jag kommit till Paradiset så
har jag … så olika klematis och lite annat.

Saken är den att när jag bestämde mig för denna
hutlöst dyra lägenhet med tillhörande uteplats
i markplan trodde jag på en naiv norrlännings sätt
att en gräsmatta som bara ligger där och har tråkigt
kunde piffas upp med en del växter och kanske ett
äppelträd men där bet jag, ja just det, i gräset.

Vid förfrågan om denna, som jag tycker välgärning.
kom svaret rappt, ”nej det går inte, att utöka sin
uteplats går inte”. Som om jag nöjde mig med svaret,
nej. ”Varför inte det då?”

”Det blir besvär vid gräsklippningen…”

Ja, jag kanske är dummare än jag visste, men man
behöver ju inte klippa gräset om det är odlat där
eller? Inom en sk planteringslåda med rak kant, kan
väl liknas vid husväggens raka kant, blir det besvär?

Äh, större motgångar har jag haft så jag kommer
troligen iförd en vidbrättad hatt, speciella
trädgårdskläder med inlägg av blommigt tyg på
låren och baken, handskar nerstuckna i bakfickan

byxor

med spaden i högsta hugg ge mig an och
när det är grävt, ja då är det grävt.

Så gör man på norrländskt vis. Och hoppas att
den enfaldige gräsklipparmannen ska sucka
uppgivet och inse hur fantastiskt bra det är!
Om fler gör samma sak, fast ordentligt och sköter
det sedan, behöver han inte klippa så mycket och
gå med den eländiga trimmern som jag hatar ljudet
av.

Visst kan norrlandsmyggen vina men trimmern tar
hem priset, att vara mest irriterande…

Så har jag grannen, den till vänster. En dam
som har väldigt mycket intresse i hur andra gör
och inte gör, nyfikenheten bara skvätter när hon
går förbi, huvudet vrids i sådana vinklar som jag
inte trodde var möjliga, sjukgymnast som jag är.

Jag har tagit mig friheten att mata gräsänder som
kommer på rad vandrande med sina lätt inåtvridna
plattfötter, ån ligger ju bara nedanför, och de ser
väldigt hungriga och frusna ut.

Så en äkta djurvän plockar raskt fram bröd, en
bytta kokta makaroner och lite havregryn att
sprida lite lämpligt utanför min uteplats, noga
att inte sprida det till grannens gräsmatta.

Jag hör snart ett schas och handklappande och ser
hur den visserligen demente maken men ändå börja
göra snöbollar av det lilla som finns kvar och
kasta på dom. Damen i hushållet klappar händer
och viftar med en dammvippa, schas, schas …

Jag går in och blir uppgiven, då jag även sett
henne skakande på huvudet som ”herregud titta hur
det ser ut” varit framför mitt staket och samlat
ihop hela 2 st torra kvistar som jag tänkt kratta
ihop med de torra löven, när jag köpt en lövkratta
(som jag i skrivande stund även har gjort, på järnaffären
för 29 kr… dom känner förresten igen mig, inte på
utseendet utan för min Kalix-dialekt, hahaha).

Så när jag då på eftermiddagen var nära att backa
på min högergranne som just passerade med en bil
så liten så den inte syns över mina nackstöd fick
jag för mig att flytta härifrån, redan efter 4 veckor.

MEN så lätt är det icke, man ger inte upp för två
pruppförnäma Trosadamer som troligen är både
förmögna och tror att dom äger, nä. Man tar nya
tag.

Nu står lövkrattan uppställd väl synlig, en JÄTTE-
stor fågelautomat upphängd så frön och skal hamnar
på gräset UTANFÖR mitt staket, dock långt från
grannars gräns. Det är nämligen så att änder är
intelligenta djur, de kommer regelbundet och äter
det som ramlat ner.

Vad dom är rädda för vet jag inte, grannarna. Om
det är bajs så ska dom nog fundera på att flytta
upp en våning. Ca 5 m utanför finns gångvägen där
troligen alla Trosa-bor rastar sina hundar och det
kan intygas … alla plockar inte upp skiten.

Nå, jag har kommit från ämnet, vidgade vyer och
blommor o blader.

Tror jag gör ett nytt inlägg om det och går ut
med en påse havregryn, en jättestor :D.

Släng aldrig något …

Posted in Blommor on 04 februari 2012 by icole8

 

Piet Oudolf har gjort arrangemanget

Azorerna

Posted in Blommor, Om mig on 14 januari 2012 by icole8

Där hortensian växer vilt och färgar kullarna blå.

Japp så får det bli.

 

Sunflowers do

Posted in Blommor, Glädjeämnen on 06 februari 2011 by icole8

Keep your face to the sunshine and you cannot see the shadow. It’s what sunflowers do.

Helen Keller